Vanliga frågor

Har man någon form utav vätska som behöver lagras behövs det en godkänd behållare till det. En miljödamm eller behållare som det ofta kallas är alltså en grop som grävts ur enligt en ritning och som sedan anpassats efter behovet av dess användning. En fiberduk läggs sedan i botten som ett extra skydd, sedan läggs en duk anpassad för dammar, geomembran. Efter noggrann mätning svetsas geomembran duken ihop med en kilsvets. Efter komplett svetsning och anpassning efter t.ex. rör, även kallad stosning, förankrar man duken runt hela gropen och sedan är alltså gropen en behållare som kallas miljödamm.

Odlingsdammar, bevattningsdammar och gödselbrunnar är dem vanligaste. Sedan finns det även behållare för biogas. Grundvattenskydd räknas inte som en miljödamm utan är som en inklädnad under marken för att skydda grundvattnet.

Ja, det statliga stödet som tidigare hanterades utav Jordbruksverket, ligger sedan 1 januari 2024 hos Energimyndigheten, heter gödselgasstöd och hittar du här.(https://www.energimyndigheten.se/om-oss/stod-och-bidrag-att-soka-pa-energiomradet/stod-till-produktion-av-biogas/) Investeringsstödet för bevattningsdammar ligger kvar hos Jordbruksverket och hittar du här.(https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/vatmarker-vattenvard-kalkfilterdiken-och-bevattningsdammar/bevattningsdammar) Information om EU-fonden Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling hittar du här.(https://eufonder.se/eufonder/hittaeufinansiering/jordbruksfondenforlandsbygdsutveckling.6394.html)

Vattendammar är viktiga för vattenresurshantering, särskilt i områden med varierande nederbörd. De samlar och lagrar vatten under regnperioder, vilket säkerställer att det finns tillgängligt vatten under torrare perioder. Detta är avgörande för bevattning inom jordbruket, vilket i sin tur ökar matproduktionen och förbättrar livsmedelssäkerheten. Gödselbehållare är en effektiv lösning för att hantera och återvinna näringsämnen från jordbruksavfall. Genom att lagra gödsel i dammar kan näringsämnen som kväve och fosfor återanvändas i jordbruket, vilket minskar behovet av konstgödsel och främjar hållbart jordbruk. Detta bidrar till att minska föroreningar i vattenvägar genom att förhindra att överskottsnäringsämnen rinner ut i vattendrag. Gödselbehållare kan också bidra till produktionen av biogas genom nedbrytning av organiskt material, vilket ger en förnybar energikälla och minskar utsläppen av växthusgaser. Vidare kan välskötta gödseldammar förbättra gårdens hygien och minska luktproblem.

Genom innovativa lösningar på flytande solceller går det nu att nyttja vattendammens yta för att generera el. Vilket i sin tur för med sig fler möjligheter för vart man kan placera behållaren om man behöver närheten till elektricitet.